Resor / 21 augusti, 2024

Färöarna dag 3 – undervattenstunnlar, Viðareiði och vandring till Klakkur

1/7 2024

Färöarna dag 3 – mot Viðareiði

Idag åkte jag till det samhälle som ligger längst norrut på öarna, Viðareiði. Men jag hade några stopp på vägen.

Vägnätet på Färöarna är väl utvecklat. Dessutom förbättras och effektiviseras det hela tiden. Främst genom att bygga tunnlar genom berg och under vatten. Jag valde att ta Eysturoyartunnilin. Den är 11 kilometer lång och går under havet. Här finns dessutom världens första undervattensrondell.

Hur coolt är inte det?

Toftavatn – sjön från TV-serien Trom

Mitt första stopp denna dag var sötvattensjön Toftavatn. Den här sjön syns i TV-serien Trom, som jag kan rekommendera om ni gillar kriminalare och vackra vyer.

Ser ni förresten hur väl jag smälter in i landskapet med min tröja från Ivanhoe of Sweden?

Klaksvík och reglerna i tunnlarna

Vidare norrut genom fler undervattenstunnlar och bergstunnlar blev det ett stopp i den näst största staden Klaksvík. Det jag uppskattade mest på min resa var alla offentliga toaletter. Jag förstår verkligen varför de har dem. Bättre det än att ha toabesökare ute i naturen.

I turistbyrån, som även hade en offentlig toalett, frågade en av de anställda om det var min första gång på Färöarna. Hon gav mig då ett viktigt råd om hur jag skulle köra i tunnlarna:

”Stanna inte. Störst kör först. Är ni lika stora har den i högerfilen förtur. Och håll hastigheten uppe. Kör alltså INTE långsamt.”

Okej! 😀

Viðareiði – byn mellan bergen

Byn Viðareiði har drygt 350 invånare och ligger mellan två imponerande berg. I norr ligger fjället Villingadalsfjall, som är 844 meter över havet och landets tredje högsta berg. På berget finns klippan Kapp Enniberg. Med sina 754 meter är den en av världens högsta klippor. Som jämförelse är norska Preikestolen 604 meter hög.

Den här dagen låg molnen lågt. Toppen syntes därför bara korta stunder mellan molnen. Det var aldrig tänkt att jag skulle bestiga berget. Jag är inte riktigt på den nivån. Det är en svår vandring. Dessutom hade det varit direkt olämpligt den här dagen med den blåst jag upplevde. Jädrans så det blåste denna sommardag! Jag kan bara föreställa mig hur det blåser en dag i november. Snacka om förstärkta fönster. 😀

Drönarflygning i den starka vinden

Min drönare fick jobba hårt här. Den varnade bara lite för starka vindar. Själv höll jag däremot på att blåsa bort. När jag flyger drönaren i starka vindar går det åt mycket mer batteri. Det är viktigt att tänka på. Jag höll mig därför ungefär rakt ovanför mig själv. På så sätt blev landningstiden kortare.

En stund ensam i Viðareiði

Jag gick runt lite i samhället. Jag var helt ensam i ungefär 20 minuter. Sedan kom en busslast med turister. De yrade runt en stund. Och poff! Så var de borta. Och jag var ensam igen. Snälla, påminn mig om att aldrig åka på den typen av resor. Jag får kli i hela kroppen bara jag tänker på det. Det passar INTE mig.

Fåren betade lugnt i blåsten. Det här var nog bara en liten vindpust för dem. 😀

En känsla av att vara långt borta

Under 1600-talet ödelades den gamla kyrkan i en storm. En del av kyrkogården ska ha sköljts ut i havet. Kistorna bärgades i grannbyn och fick begravas på nytt. Känslan av att vara långt borta var stark här. Den känslan får jag ibland. Och det är en skön känsla en stund. Bo här? Aldrig i livet! Det krävs en hel del för att klara vardagen här. Och jag är alldeles för bekväm för det. Men jag besöker mer än gärna.

Vandring till Klakkur

Efter ett fint besök i Viðareiði åkte jag tillbaka till Klaksvík. Nu skulle jag ut på vandring! Jag gick den ungefär tre kilometer långa vandringen upp till Klakkur, som ligger 414 meter över havet. Om ni är sugna på att åka till Färöarna: Gör det innan ni blir för gamla för att gå i uppförsbackar. 😀 Det går uppför ungefär hälften av stegen du tar. De andra går ju naturligtvis nedför. 😀

Två insikter från toppen

Där uppe på toppen fick jag två insikter.

Att ha småbarn i det här landet med den här naturen är ju fint. Men jisses så rädd jag hade varit i alla backar! Koppel på!
Det finns så jäkla många bergstoppar här!

Efter en googling fick jag fram att det finns 386 toppar på en yta som är ungefär lika stor som halva Gotland. Inte konstigt att det är berg på alla mina bilder.

Kväll i Klaksvík

Jag fricampade i Klaksvík denna natt.

På kvällen gick jag en runda i samhället. Klaksvík är Färöarnas näst största stad och har drygt 4 600 invånare. Vad sysslar folket med här? Fiske. Rederi. Fiske. Garntillverkning. Fiske. Ölbryggeri. Och nämnde jag fiske? 😀

Jag såg många studsmattor på Färöarna. Och japp. De var förankrade. En studsmatta såg jag stå mellan två hus med förankring i husen. Barnen kunde alltså, om de ville, hoppa ner från fönstret på andra våningen och sedan hoppa upp i fönstret i huset bredvid! 😀