Resor / 22 juni, 2019

Aten dag 1 – Jakten på morfar börjar

Varför vi åkte till Aten

Innan själva resan börjar måste jag nästan förklara varför vi åkte till Aten – jag, min syster och våra två barn.

Min morfar föddes och levde i Aten. Vi har alltid fått höra att han var i Sverige och arbetade i samarbete med konsulatet och att han dog tidigt. Därför träffade min mamma honom aldrig – och vad vi vet gjorde inte vår mormor det heller efter 1953. Sedan pratades det inte mer om saken.

Men funderingarna har ju alltid funnits där. Och i fantasin har det ibland dykt upp bilder av en grekisk gud… ehm, förlåt – morfar – med en stor familj någonstans i Grekland.

Det enda vi hade var ett foto som legat bland mormors saker. På baksidan stod det:
“With love and much affection, yours Tato. Stockholm 7/11 1953.”

Vi hade också mammas födelseattest där hans fullständiga namn stod: Panagiotis Giannopoulos.

Ett sökande som började i arkiven

Förra sommaren började jag och min syster leta efter mer information. Först kontaktade vi Riksarkivet som svarade att de inte kunde hitta någon med det namnet.

Men några timmar senare kom ett nytt mejl. Mannen på arkivet hade tänkt lite utanför boxen – och kanske hittat något.

Han skickade en bild som vi skulle jämföra med vårt foto.

Jackpott!

Det var samma person. Morfar hade varit i Sverige 1952–1953 och arbetat som journalist på tidningen Athens News, med det grekiska konsulatet som referens.

Därifrån började ett riktigt detektivarbete.
Ett rop på hjälp på Facebook spreds, kontakter knöts, en artikel skrevs i en gratistidning i Grekland, vi pratade med en kvinna vars man tidigare ägt tidningen, dokument översattes och en vän till mig gick till och med in på en polisstation i Grekland under sin semester och lyckades få fram uppgifter om morfars föräldrar.

Vi är så enormt tacksamma för alla tips och all hjälp.

Under hösten och våren samlade vi ihop allt vi hittat, sorterade informationen och planerade vår resa. Målet var tydligt: försöka hitta mer om Panagiotis Giannopoulos.

Så i början av juni bar det av.

Resan till Grekland

Jag och min son började resan från Burseryd via Kastrup till Aten den 3 juni.
Min syster och hennes dotter flög från Visby via Arlanda och Oslo och skulle komma ner dagen efter.

Jag kom ner några timmar tidigare, så vi fick slå ihjäl tiden på bästa möjliga sätt.

Sockerchock på Little Kook

Första stoppet blev lunch på Little Kook.

Vilket ställe!

Här gäller verkligen inte “less is more”. Snarare “more is more gånger hundra”. Allt var överdådigt dekorerat och helt galet på bästa möjliga sätt.

Lunch? Tja… det blev mest Nutella i olika former. En rejäl sockerkick innan vi fortsatte dagen.

Hotellet i Omonia

Efter lunch gick vi till hotellet. När jag bokade hade jag läst recensioner om att området Omonia kunde vara lite ruffigt.

Naiv som jag är tänkte jag: hur illa kan det vara?

Hotellet såg ju fantastiskt ut på bilderna – pool på taket och utsikt mot både havet och Akropolis.

Men området runt omkring… ja, det var faktiskt riktigt ruffigt.

Vi råkade dessutom gå åt helt fel håll första eftermiddagen. På knappt en kilometer såg vi öppet drogförsäljning, människor som tog droger, grupper av män som inte flyttade sig när vi kom gående och ganska mycket smuts överallt.

När vi sedan gick åt “rätt” håll resten av veckan var det inte lika illa – men fortfarande rätt tufft område.

Det var faktiskt första gången i en storstad som jag kände mig lite osäker. Men bara där. I resten av Aten kände vi oss trygga.

Och hotellet var precis så fint som på bilderna – särskilt poolen på taket med utsikt mot Akropolis.

Promenad till Panathenaic Stadium

På eftermiddagen promenerade vi vidare till det gamla olympiastadion Panathenaic Stadium, även kallat Kallimarmaro.

På vägen dit såg vi vakter som Sydsvenskan en gång beskrev så här:

“Vakterna är klädda i pyjamasmössa, bomullskilt, vita sockor samt morgontofflor med tofs. Deras lustiga gångstil överträffar vida de steg som John Cleese praktiserade i sin sketch om Department of Silly Walks.”

Det var faktiskt en rätt bra beskrivning. Extra roligt blev det när de började gå just sådär märkligt också.