Island dag 4

Denna dag vaknade jag kissnödig efter att ha sovit så nära ett forsande fall på 60 meter som Skógafoss är. Jag var ensam med att ha vaknat så jag tog tillfället i akt och fotade innan alla andra kom. Och jag var färdig när andra började komma. Precis som jag älskar att ha det! Det känns så mäktigt att ha vattenfallet eller vad det än må vara helt för sig själv.

Jag fixade frukost strax och var redo att åka innan regnet började droppa lite smått som sedan utbyttes under dagen till ihållande regn så både jag och kameran blev dyblöta på våra strapatser. Eller mina kläders yttertyg höll jäkligt bra och även kamerans men jag är så förbaskat dum och ska byta objektiv då och då så jag utsätter stackars kameran för rätt rejäla påfrestningar ibland.

Mest påfrestningar blev det vid Dyrhólaey, Reynisfjara Beach och Reynisdrangar. 3 ställen rätt nära varandra där stranden är svart och vågorna vita och precis intill ena stranden står några spetsiga stenar som har en förklaring i en isländsk folksaga som förklarar ursprunget till Reynisdrangar -pelarna och deras kusliga utseende.

Enligt legenden såg ett par troll ett skepp ute på havet om natten och vadade ut för att nå det. De fick tag på det och började dra det till land, men som så ofta i trollhistorier går det fel. Innan de ens var i närheten av att komma till skuggan av berget, började dagen gry och trollen och skeppet frystes omedelbart ner i sten, och de har förblivit odödliga sedan dess, som en varning för deras släktingar. Trott om ni vill men så gick det till enligt sägnen 😀

Efter den blöta utflykten bestämde jag mig för att åka F-vägen till Þakgil. Tänkte att jo men det kan bli bra, hur lång tid kan de 1,6 milen ta att åka för 1,6 mil är ju inte långt och jag behövde torka en hel del så det skulle bli bra. Hade F-vägen till Landmannalaugar varit i dåligt skick var den ingentin i jämförelse med vägen till Þakgil. Och det var så dimmigt och regnigt så den åkturen hade jag kunnat vara utan. Men jag hade ju sett så vackra bilder därifrån. Mina bilder därifrån blev jäkligt mycket dimmigare men ja jädrans va vackert det är även med dimma, dock gör sig dimman bättre i verklighet än på mina bilder. Det var så grönt där! Så mycket klorofyll på en och samma plats.

Det var inte många bilar jag mötte på denna väg men de jag mötte var tre gånger så stora som min ”lilla” Darcia. Gigantiska ballondäck, fordon som såg ut som mindre pansarvagnar och super jeepar som hämtade ur en show av monster trucks. Och så lilla jag 😀 Jag förstår syftet med dem, det gör jag helt klart, de ser maffiga ut när de kommer.

Ännu mer blöt och kall åkte jag vidare mot solen. Tvärnit… Jo jag hade läst om Eldhraun men trodde inte det låg utmed vägen det gigantiska fältet med bara mossbeklädda lavastenar. Det är förbjudet att gå på den ömtåliga marken men drönaren hjälpte mig att ta fina bilder. Och jag kände försiktigt på den utmed vägen och ja det var lika sammetslen som den ser ut att vara. Detta mossfält är även känt för att ha medverkat i en av Justin Biebers musikvideor där han hoppar på den och rullar sig i den 😮

Vidare mot solen var det ja… till Fjaðrárgljúfur. Där var det jättekul att köra drönaren mellan ravinerna och låtsas att jag var Jon Snow på draken Rhaegal 😀

Jag hade planerat att fota vintergatan OM det var stjärnklart och det skulle det vara denna natt men efter att ha konstaterat med hjälp av appar att jag var på fel plats och inte orkade åka runt och leta efter en bra plats somnade jag gott vid en camping i Kirkjugólf. Det här med att fota stjärnor och vilja så mycket dagtid var helt enkelt omöjligt för mig att få ihop. Men jag såg vintergatan denna natt, klart och tydligt men som sagt ingen intressant plats att fota den på och foto bara på vintergatan är inte mycket att ha, det har jag resan. Det var ju vintergatan ihop med en vacker förgrund jag ville åt. Ännu en anledning att åka tillbaka med andra ord, en nattfotoresa 😀