Roadtrip dag 3 Prag

Som vanligt så visar jag inte våra familjebilder här på hemsidan. Vill ni se dem är ni mer än välkomna hem till oss så visar vi dem. Denna resa är fotad mest med min Huawei p30 pro och lite med min Canon systemkamera.

Jag älskar verkligen att resa med min familj. Men min familj kanske inte älskar att resa med mig och mitt nördiga fotointresse, jag vågar inte fråga dem :-S. Vi har dock hittat en lösning som JAG tycker funkar. En av dessa lösningar är att jag gör lite på egen hand. Denna dag, dag 3 på vår road trip I somras, är ett lysande exempel på detta. Jag ska förklara.

När vi är hemma och har bestämt oss vart vi ska resa härnäst börjar jag att kolla på Instagram och Pinterest  efter inspiration på platser, monument, utsikter osv som jag VILL fota. Jag markerar platserna på Google maps (det gör jag så fort jag ser ett ”wow-ställe” som jag någon gång i framtiden kanske kan besöka). Nedan ser ni min google maps och min länk om ni vill kika närmre. Nördigt som fasen, ja jag antar det 😀

En annan användbar sida för inspiration är Location Scout som är en nyvunnen vän. Så mycket enklare än att studera kartor och bilder själv för att lista ut på vilken plats en fotograf stått på (ja så gör jag annars innan en resa, går ner på gatunivå i Google maps och rekar!!).

Allt detta är ju då INNAN vi ens är på plats. Så jag har mina platser som jag vill besöka men när vi väl är på plats gäller det att prioritera för man orkar inte allt och det var längesedan jag kunde ”lura” familjen på mina planer med att ”Oj är vi här nu ja men så fint då kan jag ju fota lite medan ni väntar”. Ja det var längesedan. Nu är jag ärlig i mina intentioner och vill de hänga med så gör de det annars får jag ge mig ut på egen hand medan de gör annat.

Så i Prag hade jag några ”måsten”. Jag ville bland annat ha en bild (eller 10) på en tom Karlsbron i soluppgång. Nu visade det sig att exakt den bilden jag ville ta gick inte att få då den var tagen på hösten eller våren då solen går upp precis i linje med bron. Nu på sommaren går solen upp för långt på vänstersidan om bron. MEN då får man göra det bästa av läget och det blir som det blir, annars får jag åka dit en gång till och se till att åka rätt årstid ?. Och helt tom är nog aldrig bron …. Jag ställde klockan på 04.45 denna morgon. På med promenadskorna och knata iväg till bron. Solen gick upp medan jag var där så bildernas ljus ändras allteftersom klockan går och solen stiger högre och högre. Det var jag, 3 brudpar, fler fotografer som säkert även de ville ha en folktom bro i soluppgång, några joggare och de som inte hittat hem från gårdagens partaj som var där.

Efter denna tidiga fotosession åkte jag spårvagn tillbaka till hotellet. Kommer lagom dit för att resten av familjen ska ha vaknat och vi är redo för frukost. Perfekt!! Och efter frukost ut på stan.

Något vi som oftast gör är att besöka de riktiga turistiga sakerna tidigt på morgonen/förmiddagen för att slippa så mycket folk som möjligt. Vi åkte därför upp till Petrin Hill tidigt på förmiddagen och det var näst intill folktomt där. När vi var frdiga med kullen och åkte ner var det lååång kö till linbanan.

Ett annat ”måste” var Pinkas synagogan. Jag hade läst om denna och kände att dit ville jag. Det jag inte var beredd på var den känslostorm jag kände inom mig när jag såg alla dessa namn på alla dödade tjeckiska judar under andra världskriget. Det blev så fruktansvärt verkligt och påtagligt och det kröp in i mig och har inte lämnat mig än. 77,297 namn är skrivet på väggarna!! Fattar ni? Mer än 77,000 människors namn, alla dödade under förintelsen. Jag förstår det inte! Och alla de 4500 teckningar som skapades av barn i gettot Theresienstadt som visas dör. Så fruktansvärt att jag fick bita ihop käkarna hårt hårt hårt. För att inte tala om den lilla kyrkogården utanför med 12,000 gravstenar där det uppskattas att ca 80,000 människor ligger begravda i upp till 20 lager. Helt ofattbart.

Efter det besöket var jag lite matt och vi vandrade runt lite här och där, shoppade lite och bara var. Bland annat var vi vid Prags smalaste gata, Astronomiska uret, Kafka-museet och Pragborgen med dess tortyrkammare som var riktigt läbbig men pytteliten.

Och så hade jag något mer jag hemskt gärna ville göra i Prag och det var att se broarna på rad i mörker från Letnaparken. Men jag kände att efter denna dag var jag nästan helt slut. Men efter att vi kommit till hotellet på kvällen och jag duschat så fick jag ny energi. Jag tog med mig kamera, stativ och självutlösare och tog spårvagnen själv till kullen. Det blev precis som jag ville här! Nöjd och trött efter över 31,000 steg den dagen åkte jag spårvagnen tillbaka till hotellet.


You Might Also Like

Back to top