Roadtrip dag 3 – Prag i gryning och skymning

Att resa med en fotograf (inte alltid lätt…)

Jag älskar verkligen att resa med min familj.
Men om de älskar att resa med mig och mitt nördiga fotointresse… det vågar jag nog inte fråga. 😅 Vi har dock hittat en lösning som jag tycker fungerar riktigt bra: Att ibland göra saker på egen hand.

Den här dagen i Prag är ett perfekt exempel på det.

Planeringen bakom bilderna

Redan hemma börjar jag planera. Jag letar inspiration på Instagram och Pinterest, sparar platser i Google Maps och nördar ner mig totalt. En ny favorit är Location Scout – så mycket enklare än att själv försöka lista ut exakt var en bild är tagen. Ja… det är nördigt. Men det är också halva nöjet.

Allt detta är ju då INNAN vi ens är på plats. Så jag har mina platser som jag vill besöka men när vi väl är på plats gäller det att prioritera för man orkar inte allt och det var längesedan jag kunde ”lura” familjen på mina planer med att ”Oj är vi här nu ja men så fint då kan jag ju fota lite medan ni väntar”. Ja det var längesedan. Nu är jag ärlig i mina intentioner och vill de hänga med så gör de det annars får jag ge mig ut på egen hand medan de gör annat.

Soluppgång vid Karlsbron

Ett av mina “måsten” i Prag var att få en bild på Karlsbron i soluppgång – helst helt tom. Så jag ställde klockan på 04.45. På med skorna. Ut i morgonmörkret. Mot bron.

Det visade sig snabbt att den exakta bilden jag hade i huvudet inte gick att få.
Den är tagen under vår eller höst när solen går upp i linje med bron. På sommaren hamnar den fel.

Men då får man anpassa sig. Och helt tom var bron såklart inte:

• tre brudpar med fotografer
• några joggare
• fler fotografer (såklart)
• och några som inte riktigt hittat hem från natten innan

Ljuset förändrades hela tiden medan solen steg. Och det blev ändå… väldigt fint.

Frukost i perfekt timing

Efter fotosessionen tog jag spårvagnen tillbaka till hotellet. Jag kom dit precis när resten av familjen vaknade. Perfekt timing. 😄 Frukost – och sedan ut på stan tillsammans.

Petrin Hill utan folkmassor

Vi brukar försöka ta de mest turistiga platserna tidigt på dagen. Så vi åkte upp till Petrin Hill direkt på förmiddagen. Nästan folktomt. När vi åkte ner igen var det långa köer till linbanan. Ännu ett bevis på att morgonstrategin fungerar.

Pinkas synagogan – ett tungt möte

Ett annat “måste” var Pinkas Synagogue. Jag hade läst om den innan – men var inte alls förberedd på känslan. På väggarna står 77 297 namn. Alla tjeckiska judar som dödades under andra världskriget.

77 000 människor! Jag kan fortfarande inte ta in det. Och barnens teckningar från Theresienstadt…
Det kröp verkligen in under huden. Utanför ligger den gamla judiska kyrkogården:

• ca 12 000 gravstenar
• upp till 20 lager begravningar
• uppskattningsvis 80 000 människor

Helt ofattbart. Jag fick verkligen bita ihop för att hålla ihop där.

En lugn eftermiddag i Prag

Efter det besöket var jag ganska tom. Vi strosade runt i lugnare tempo och hann bland annat med:

• Prague Astronomical Clock
• Franz Kafka Museum
• Prague Castle
• Prags smalaste gata

Lite shopping, lite paus – och bara vara.

Kvällsfoto i Letnáparken

Ett sista “måste” jag hade var att se broarna på rad i mörker från Letná Park. Jag var egentligen helt slut efter dagen. Men efter en dusch på hotellet kom energin tillbaka. Jag tog med mig kamera, stativ och självutlösare och åkte själv upp igen. Och där satt den. Precis den bilden jag hade sett framför mig.

Nöjd. Trött.
Och med över 31 000 steg i kroppen den dagen tog jag spårvagnen tillbaka till hotellet.

En dag som hade allt – från stilla gryning till tunga historiska intryck och en perfekt avslutning i kvällsljus.