Trosa sommaren 2022 – en charmig campingsemester med kulturstråk, drönarfoto och morgoncykling
Det här inlägget blev lite försenat eftersom jag väntade på spridningstillstånd från Lantmäteriet för några av mina drönarbilder. Nu är tillståndet klart – och äntligen kan jag visa bilderna.
Min karta över framtida äventyr
När jag ser vackra platser på sociala medier eller Pinterest sparar jag dem direkt som en pin i Google Maps. Jag vet att jag har skrivit om det tidigare, men det är faktiskt en ganska stor del av mitt liv. 😄
Listan blir bara längre och längre. Ibland försvinner en plats eftersom jag redan har besökt den, eller för att den förändrats, men oftast fylls kartan bara på med nya drömresmål. Inför varje resa – stor som liten – letar jag upp spännande platser i närheten.
Den verkliga utmaningen? Att få resten av familjen att vilja åka dit också.
Den hjärtformade sjön utanför Linköping
På väg mot Trosa gjorde vi därför ett litet stopp vid den berömda hjärtformade sjön utanför Linköping. Det händer ibland att platser på internet inte riktigt lever upp till förväntningarna. Men den här gjorde faktiskt det. Den var verkligen hjärtformad. 💕
Camping på Öbolandet
Vi bodde tre nätter på camping tillsammans med två härliga familjer och ett bonusbarn. Campingen ligger på Öbolandet, ungefär fyra kilometer från centrala Trosa, vilket gjorde cykeln till det perfekta transportmedlet. Jag vaknar nästan alltid tidigt när jag reser. Första morgonen vaknade även min man, så vi tog en gemensam cykeltur. Andra morgonen sov han gott. Tonåringen och hans kompis sov ännu bättre. Jag förstår fortfarande inte hur ungdomar lyckas sova i ett varmt tält med alla ljud runt omkring. Själv var jag ute och upptäckte världen redan vid halv sex.
Att strosa i Trosa
Varje stad har något som gör den unik. För mig blev det Trosas kulturstråk. Det är en lagom promenad genom staden där historien finns runt nästan varje hörn. Och ja… Jag måste erkänna att jag log lite åt uttrycket att strosa i Trosa.
Rådstugan
Den första rådstugan byggdes här redan 1711 men brändes ner under rysshärjningarna 1719.
Den byggdes upp igen 1725, revs senare och ersattes så småningom av den byggnad som står här idag – en kopia av det gamla rådhuset.
Numera finns både bibliotek och turistinformation här.
Torgbron
Torgbron är Trosas äldsta bro.
Från början kallades den helt enkelt Stadsbron och under den flyter den lugna Trosaån genom stadens centrum.
Bryggarebron och Villabron
Bryggarebron fick sitt namn efter bryggeriet som en gång låg här. Bryggeriet producerade öl, svagdricka och läskedrycker fram till början av 1900-talet. Bilderna är tagna runtomkring dessa broar.
Garvaregården
Den kulturminnesmärkta Garvaregården är en välbevarad hantverksgård från 1700-talet och en av stadens mest charmiga historiska miljöer.
Här är lite byggnader runtomkring med.
Trosa stadskyrka
Trosa stadskyrka är stadens äldsta bevarade byggnad.
Den invigdes 1711 i karolinsk barockstil och klarade sig undan rysshärjningarna 1719 eftersom kyrkan användes som stall.
Punschgränd
Här tillverkades en gång den berömda Trosa Punschen, som serverades till badgästerna under stadens storhetstid som badort.
Stadshotellet
Trosa Stadshotell & Spa blev stadshotell redan 1872 och parken utanför var länge samlingsplats för badortens societetsliv.
Den gamla polis- och brandstationen
Byggnaden har genom åren varit både polisstation och brandstation.
Tornet kommer faktiskt från den gamla rådstugan.
Idag har huset fått ett betydligt trevligare uppdrag – här ligger numera en restaurang.
Hamnplan, Suckarnas bro och världens ände
Förr var hamnen fylld av fiskebåtar.
Idag domineras den istället av gästhamnen och alla fritidsbåtar.
Här finns också Suckarnas bro.
Enligt berättelsen fick bron sitt namn när sommargästerna reste hem med ångbåten och de kvarvarande stod kvar och suckade efter sina kära.
Promenaden fortsätter ut mot piren där den lilla stenrondellen Smörbyttan markerar det som förr kallades Världens ände.
På den tiden tog vägen helt enkelt slut här.
Det är några av de bilder tagna vid kulturstråket inne i centrum. Klart jag cyklade lite hit och dit dag 2 med och ni som är observanta ser i bilderna ovan att det är väldigt soligt på några av bilderna och molnigt på andra och det är för att de är tagna på två olika dagar. För jag vet inte om det är en förbannelse eller en välsignelse att vakna runt 5 och känna upptäckarlust. Det blir ju otroligt långa dagar men det är ju samtidigt fantastiskt kul att få uppleva städer som vaknar innan alla andra kommer ut.
Trosa från luften
Självklart följde drönaren med. (Ja, alla regler följdes och bilderna har spridningstillstånd.)
Utanför hamnen ligger Snöholmen, en liten ö som framför allt är känd för sin stora skarvkoloni. Det är svårt att missa den.
Tureholms slott i morgondimma
Efter flygningen över Snöholmen fortsatte jag mot ännu en småbåtshamn och vidare till Tureholms slott.
Den morgonen låg dimman fortfarande kvar över landskapet och gav bilderna ett mjukt och nästan sagolikt ljus.
En sista flygtur över campingen
Innan vi packade ihop och åkte hem tog jag en sista flygtur över campingen. Det är alltid roligt att få se platsen där man bott från ett helt annat perspektiv.
Tre dagar fyllda av sommar
Det blev förstås inte bara fotografering.
Vi promenerade genom Trosa, åt god mat, badade, bastade på bastuflotte, paddlade kajak och SUP, cyklade runt, träffade släktingar och skrattade väldigt mycket. De bilderna stannar i familjealbumet.
Tre nätter var alldeles lagom
Efter tre nätter var det dags att styra bilen hemåt igen. Tre nätter på camping, mycket sol, alldeles för lite sömn och massor av fina minnen. Precis lagom.
Precis som en riktigt bra sommarutflykt ska vara. 🌿📸
