Dag 2 i Rom – Peterskyrkan, kupolen och långa promenader, 2016

Som vanligt visar jag inte våra familjebilder här i bloggen. Vill ni se dem är ni mer än välkomna hem till oss, så plockar jag fram dem 😊

👉 Dag 1 i Rom hittar du här

En av de saker som låg högt upp på listan över vad vi ville göra i Rom var att gå de 551 trappstegen upp i kupolen på Peterskyrkan. Därför bestämde vi oss för att göra det tidigt på dagen, medan energin fortfarande var på topp.

Promenaden mot Vatikanen

Först behövde vi ta oss dit. Det innebar en promenad på cirka 2,5 km, dessutom åt motsatt håll jämfört med dagen innan.
Längs vägen passerade vi floden Tibern, som flyter långt ned i landskapet medan broarna reser sig högt ovanför. Vi tog oss ner och gick en bit utmed flodstranden.

Visst, det var lite smutsigt – men samtidigt kom man nära stadens vardag. Här nere fanns joggare, hundägare och människor som byggt små bostäder i brist på annat. Kontraster, helt enkelt.

Första mötet med Peterskyrkan

Den första anblicken av Peterskyrkan är mäktig.
Jag är inte det minsta religiös men älskar att bli förundrad och vissa platser och byggnader tar nästan andan ur en – och detta är definitivt en sådan plats. Arkitekturen är genomtänkt in i minsta detalj. Allt är stort, symmetriskt och… andäktigt. Det är ordet som passar bäst.

Inne i Peterskyrkan

Innan vi började klättringen uppåt tog vi oss tid att titta runt inuti kyrkan.

Här finns:
Michelangelos Pietà, som är minst lika imponerande även för en icke-religiös filur som jag
Påven Beatus Innocentius XI:s grav
Kupoler i mängder som både fascinerar och gör mig lätt yr när jag tittar upp

Upp i kupolen – steg för steg

Sedan började klättringen.
Man kan ta hiss de första 300 trappstegen, men det kändes som fusk – så vi gick. Att gå upp i kupolen kostar 6 euro (hiss kostar mer).

Första stoppet är längs kupolens nederkant på insidan. Där får man se mosaikarbetet på nära håll. Helt galet vilket arbete som ligger bakom.

Efter det blir trapporna smalare, brantare och mer snirkliga. Det går runt, runt, runt – och uppåt. Mot slutet lutar det inåt, så till och med jag som är kort i rocken fick gå lätt lutad.

Utsikten från toppen

Väl uppe började handflatorna svettas, men titta ner måste en ju.
Med skräckblandad förtjusning höll jag hårt i allt som gick att hålla i – och fotograferade friskt, precis som alla andra.

När vi sedan gick ner igen stannade vi till på en platå, köpte vykort och postade dem med frimärken från Vatikanen. Lite kul ändå att skicka post därifrån – och tur att det finns hiss, annars hade jag tyckt synd om brevbäraren.

Helt ärligt trodde jag att det skulle vara jobbigare än det var.
A piece of a yummy cake!

Pizza, kolonner och vidare mot nästa stopp

Väl nere igen kramade vi kolonner och åt – ja, pizza igen.

Därefter fortsatte vi vidare och passerade Castel Sant’Angelo. Vi gick aldrig in utan nöjde oss med att titta från utsidan och försöka räkna änglarna. Det projektet gav vi upp rätt snabbt.

Spanska trappan och Disney Store

Sedan promenerade vi vidare mot Spanska trappan.
En överreklamerad trappa, om ni frågar mig. Däremot låg den nära Disney Store, vilket gjorde stoppet helt nödvändigt nu när Star Wars är så populärt hemma.

Disney Store levererar som vanligt. Jag blir både barnsligt lycklig och lätt irriterad – så könsuppdelat att jag nästan skriker. Av alla Disney Stores vi besökt (London, Rom, New York samt flera outlets i USA) leder fortfarande New York.

En R2D2-robot fick följa med hem. Nu återstår bara att lära honom svenska kommandon istället för italienska.  

På väg hit, dit – och förbi allt

Som vanligt i Rom är man ständigt på väg någonstans, och lika ofta stöter man på saker längs vägen. Lite bilder från sådant som dyker upp när man minst anar det.

Lite roligt att jag lyckades få denna glasögonbild suddig. Togs lite från höften i farten – och jag fick senare höra från min son att den andra herren i familjen tycker att jag är lite jobbig ibland som stannar hela tiden…

 

Time Elevator Roma och vägen hem

Vi besökte även Time Elevator Roma, en 4D-upplevelse. Har man varit på Universal Studios i L.A. känns den här rätt tam, men nu vet vi det. Dessutom behövdes både ben- och kissepaus.

På väg hem dök det där ständigt närvarande skrytbygget upp igen – ja, det förföljer oss 😉
Och lite fler stenbumlingar… förlåt, ruiner från Forum Romanum.

Det var alla bilder jag tänkte visa från vår andra dag i Rom.
Mer kommer.