Roadtrip till Mariefred

I höstas var författaren Ingela Korsell i Burseryd för författarbesök. Teonors skola har ett bokprojekt igång ”LäsLux” där de bjuder in författare som är valda av barnen till att komma och prata om sina böcker. Så i höstas var en av författarna till serien om ”Pax” i Burseryd och inspirerade. Hon berättade om att det fanns en promenad man kunde gå i Mariefred för att besöka platserna som utspelar sig i boken.

Det dröjde till i fredags innan vi hittade ett passande dag att åka iväg på roadtrip till Mariefred.

Jag ville sammanföra mina egna intressen av att åka till trakten. Min mamma är nämligen född i Eskilstuna, bodde sina första månader i familjehem i Valla medan min mormor bodde och jobbade i Vingåker hos
Ljungströms. OCH så ville jag hälsa på mammas kusin och make i Katrineholm.

Så sagt och gjort i fredags när det var skollov åkte jag och Teonor uppåt. Vårt första klassiska stop blev i Gränna för att köpa färdgodis. Vi lyssnade på Pax-böcker hela vägen upp (och hem igen), vi stannade för lite historiaundervisning vid Högbystenen och populärkultur genom bio i Norrköping. Kultur kultur kultur!


Och eftersom min kartläsare som jag trodde hade stenkoll på vägen faktiskt satt och spelade Fortnite och INTE sa att jag skulle svänga av så fick vi faktiskt av en händelse se TVÅ stora runstenar. Både den som heter Högbystenen och en som står i samhället Skänninge. Man kunde ju nästan tro att det var meningen att köra fel.

Vi pratade om varför det finns kristna kors på runstenarna från Vikingatiden och varför det till och med var en svastika på en.



”Gode bonden Gulle fick fem söner Föll på Föret djärve kämpen Asmund Ändrade Assur livet österut i Grekland Blev på Holm Halvdan dräpt Kåre omkom ej ute. Också Boe är död Torkel ristade runorna”

När vi kom till Mariefred var det mörkt och vi hade precis lyssnat färdigt på ”Grimmen” ur bokserien. Vi sa att det hade ju varit kul att se ruinen när det var mörkt som i boken då slutet och det mest spännande utspelade sig. Vi åkte dit. Körde runt, hittade den inte alls, jag skulle vända bilen och köra tillbaka och POFF var den där i strålkastarljuset. Både jag och Teonor sa Hell no att vi går dit nu i mörkret och stampade gasen i botten och körde fnittrande men lite rädda därifrån 😀
Vi stannade och fotade slottet istället……på ljudvandringen dagen efter fick vi höra vad som utspelade sig precis vid trädet som vi parkerade lite fult jämte. Och hade jag vetat det hade jag nog valt en annan parkering….helsike så harig jag blivit 😀

Morgonen därpå:

”Ljuset Teonor…kolla in ljuset på slottet” ropar jag när jag dragit upp rullgardinen. Jag sliter på mig kläder och rycker kameran. Teonor som vet vad jag älskar utbrister ”WOW” 
”Jag kommer snart tillbaka”….och så swoshar jag ut ? 
Teonor är van, det händer nästan varje tripp utanför 50-skyltarna
Men det var ett otroligt vackert rött ljus som förstärkte den redan röda byggnaden och det ljuset kan man ju inte bara låta förgås…..

Hela dagen var ett makalöst ljus! Vi hade tur med vädret!!

Det var verkligen en häftig promenad. Det finns 10 böcker om syskonen Viggo och Alrik. Vi har nu läst och lyssnat på lite mer än hälften av dem. De är spännande och riktigt kusliga även för vuxna. Perfekta till bokprojektet LäsLux som går ut på att både barn och föräldrar ska läsa samma böcker.

Efter promenaden åkte vi vidare och stannade till i Valla på adressen min mamma bodde på som bebis i ett familjehem. Inget särskilt att se egentligen, bara en röd liten villa….men en känsla av jag vet faktiskt inte vad kom, saknad kanske? Vemod över att jag bara kände henne i 11 år kanske. Likadant vid adressen i Vingåker. Ett gult hus typiskt 40-talsbyggnad. Där bodde mormor samtidigt som mamma bodde hos andra flera mil därifrån. Så sorgligt! Jag kan bara föreställa mig! Men sedan fick mormor jobb i Heberg i Halland och dit kunde hon ta med sig mamma. Jag undrar hur det var på 50-talet som ensamstående mamma.

Innan vi åkte hem åkte vi inom släkt i Katrineholm med. Kort och intensiv roadtrip 😀

You Might Also Like

Back to top