Karlshamn sommaren 2022
Ännu eett inlägg som har väntat på att publiceras då jag väntat på spridningstillstånd från Lantmäteriet. Nu är det godkänt och jag kan visa drönarbilder a.
Jag och Fredrik packade lätt men slängde på cyklarna på dragkroken och drog till Karlshamn för en natt i augusti. Eller packa lätt var kanske fel ord för min kamera är så jäkla tung har jag upptäckt! Jag måste ha en mindre när jag är ute och reser för min rygg håller bara inte så som jag packar nu. Jag bär runt på över 6 kg med kamera, 2 objektiv, drönare och väskan. Urk! Jag såg en man på stan med en liten enkel kamera runt halsen och ja det är nog så jag ska satsa på i framtiden så har ni tips på en bra men lätt kamera att resa runt med så hojta till. Men men nu hade jag bilderna från vår cykelrunda kors och tvärs genom Karlshamn här…
En verkligen mysig stad och självklart hade jag med mig drönaren… Där finns en hel del restriktioner kring flygning i Karlshamn men dessa bilder har spridningstillstånd och är flugna i tillåtet område.
OCH vet ni vad? Denna stad hade inte mindre en 2 intressanta kyrkogårdar som jag ville besöka. På ön Boön, i naturreservatet Stärnö-Boön, finns en grav som troligen är en kommendantgrav. En kommendant som de tror hette Gustav och dog i pesten tidigt 1700-tal.
Vidare på samma ö ligger Garnisonens begravningsplats som var en begravningsplats åren 1658-1865. En vacker stengärdsgård omger några gravstenar.
Efter den 3 km långa promenaden på Boön cyklade jag till nästa begravningsplats för pest- och kolerasmittade.
”En epidemi drabbade Karlshamn under senhösten 1710 och året 1711. Det var pesten. Pesten kom med soldater och sjöfartsfolk från de av ryssarna ockuperade östersjöprovinserna till framför allt södra Sverige. Här i Karlshamn berättas ibland historien om att det vid ett tillfälle kom ett skepp drivande in till hamnen. Ingen levande fanns ombord. En man tog mod till sig och rodde ut till fartyget och klev ombord. Han stal en vadmalsrock men vad han inte märkte var att han dessutom fick pestsmittan med sig och så var sjukdomen igång i Karlshamn.
Sjukdomen spreds snabbt och skräcken var stor. Uppskattningsvis beräknas att pesten skördade ungefär hälften av Karlshamns befolkning. Innan pesten fanns cirka 2 000 invånare. Av dessa dog 900-1 000 i pesten … Samma år som koleran första gången bröt ut, 1834, och man började återigen begrava på den gamla pestkyrkogården. Karlshamn drabbades återigen av kolera 1857. ” Info från https://www.svenskakyrkan.se/karlshamn/pest–och-kolerakyrkogarden
På denna plats gick min energi ur mig så jag satt där en stund för återhämtning och blev riktigt rörd över människornas öde att inte få begravas där de ville och utanför deras tro. Speciellt jag och Berta snackade lite om livet kändes det som. Nej, jag har ingen kontakt med döda men jag försöker känna in och fantisera om människorna som ligger där.
De båda kyrkogårdarna påminde om varandra med sina stengärdsgårdar och grindar i svart smide. För visst ser grindarna likadana ut?
Jag minns inte att jag har varit i Karlshamn tidigare men det var en otroligt trevlig tripp med fina möten med både främlingar och vänner.
