Skottland dag 4
Jisses denna ”lilla” ö! Hur skulle vi ens försöka se allt och uppleva och inte bara swosha förbi. Vi började med en liten promenad till The Brother’s Point. En illgrön liten halvö. Här låg dimman fortfarande rätt lågt och tjockt. Jag blev mest förundrad över det som ser ut som vågor på bergen. Det fanns på många berg och kullar här. Det ser så böljande mjukt ut på något vis.
Vidare åkte vi till Kilt Rock & Mealt Falls Viewpoint. Där hade det varit jättefint att fånga vattenfallet med drönaren men där var det inte tillåtet att flyga tyvärr.
Kilt Rock är klipporna längst bort i basalt kolumner som jag såg flera gånger på Island med. Helt otrolig skapelse av vår Moder Jord.
Vi fortsatte runt den lilla ön och hamnade vid The Quiraing. Vädret växlade verkligen under denna dag! Vi hade allt väder förutom snö och hagel. Vid denna plats blåste det som in i norden men min älskade drönare fixade att hålla sig stabil för att ta några bilder på en lite häftig vägbit. Jag är grymt imponerad!!
Vägarna här var verkligen smala och när man fick möte gällde det att kasta sig in i närmsta mötesficka eller backa eller hoppas att den mötande backade lite. Det var inte så att jag ville eller kunde köra ut i kanten direkt 😀 Men jag tycker de flesta var ödmjuka och bäst var om jag hamnade bakom en stor husbil för de flesta väjde för den och då var det bara till att haka på och köra efter :-D.
Maten i Skottland var jag inte jätteimponerad av, nej jag är ingen rolig att ha med sig på resa vad gäller mat. Jag kan överleva på mackor och gröt ett bra tag för att slippa äta inhemsk mat. Jag är inte imponerad av brittisk mat överhuvudtaget. MEN här i Uig åt jag en av de godaste (och kanske hetaste) chilin jag ätit…. den var säkert gjord på fårhjärna 😀 😀 Bäst att inte fråga 😀
Med ny energi tog vi oss an vägarna igen och åkte vidare på ön till The Fairy Glen. Dra mig baklänges på en pinnavagn så vackert!!! Trots sitt namn och att Skottland är full av berättelser om älvor och feer såhar denna plats inget med det att göra. Ingen vet hur stället fick sitt namn Fairy Glen men detta unika landskap har verkligen en mystisk känsla över sig.
Jodå vi hann lite mer innan dagen var slut. Ett stop i världens ände kändes det som, vid samhället Stein för lite fika och sedan till nästa världs ände Neist Point Lighthouse. Här hade jag verkligen velat ha en vacker solnedgång men det var bara små små tendenser till att bli magiskt ljus.
De där kossorna?!?!? 😀
Ja det var ön runt på en dag. Sov gjorde vi på samma Guest House som förförra natten, det i Spean Bridge, så det var en bit att köra till innan vi kunde kasta oss i säng. Och det var ju denna kväll vi passerade Eilean Donan castle och jag kunde fota slottet utan en massa människor som jag skrev om i inlägget före detta (Skottland dag 3).