Florida Keys

Som vanligt så visar jag inte våra familjebilder här i bloggen. Vill ni se dem är ni mer än välkomna hem till oss så visar vi dem.

Hoppas ni har en fin jul med massor av allt ni önskar er. Själv känner jag min lagom småfet och rastlös. Så nu sitter jag här och skriver om hur det var i Florida Keys.

I september i år drog orkanen Irma in över Florida. För 5:e gången i Disney Worlds historia hölls parkerna och resortena stängda. Orkanen slog hårdast till mot Florida Keys. Eftersom vi hade vår resa bokad följde vi förloppet. Jag följde flera personer på fb och instagram till långt efter orkanen för jag tänkte ett tag att det kanske inte är läge att åka dit ens. Men USA är USA, det amerikanska folket ställer sig upp med flaggan i topp mer enade än de var förut oavsett vad som går dem emot. När väl öarna öppnades andades jag ut något och kände att jo vi ska dit.

82 personer dog i Florida av stormrelaterade skador/olyckor men en kvinna vi pratade med sa 200. Där var de som hade satt sig i sina båtar i tron om att de var säkra där. Vi såg båtar långt ifrån där båtar skulle ligga så länge som 2 månader efter orkanen. Hur kan man tro att man är säker i en båt?

Vi märkte först av orkanens förödelse när vi lämnade Fort Myers. Innan dess hade vi inte tänkt på det så mycket. Det var först när vi såg skräphögar utanför varje trädgård som vi la ihop ett och ett. Det var ju naturligtvis en uppmaning att lägga sitt skräp från orkanen vid vägen och sedan kom det sopbilar att hämta det. Skräphögarna blev större och större och fler och fler allteftersom vi åkte längre ner i Florida. Everglades var ju mycket stängt i, det hade jag läst mig till så där stannade vi bara på ett ställe. Dit jag ville mest var stängt pga översvämningar och alligatorerna simmade på gatorna. Det hade ju varit en syn att se men vi hoppade över det.

Ja skräphögarna blev högre och högre. Där var en stor hög med vitvaror…..träd på hus…plast som hängde i träd och buskar…volontärer som plockade skräp på stränderna…. trailerparks som var helt förstörda och alla dessa historier som folk bar på. Amerikanare vill gärna prata om sina historier. De är oftast mycket öppna och nyfikna på oss och vart vi kommer från. De frågar rätt ut ”vart kommer ni från”. Absolut inte aggressivt utan nyfiket intresserade. Hade man ställt samma fråga här i Sverige hade det varit så långt ifrån PK 😀 Så folk berättade sina historier.

När vi var här så hände även händelsen i Texas där en man sköt ihjäl 26 personer. Landet var i sorg. Överallt var flaggan på halv stång och den förblev så resten av vår resa. Kvinnan som sa det var 200 personer som dött i orkanen pratade även om mannen i Texas. Jag försökte leda in samtalet på knasiga vapenlagar, hon verkade inte hålla med mig, jag lät det vara, jag nickade och höll med bara.

Men det var absolut inte sorgligt när vi var där. Nä det var glad stämning. Turismen var i full gång. Vi åt så jäkla god mat på Sloppy Joes (Hemingways favoritkrog). Vi badade i så jäkla varmt havsvatten, vi åt god Key lime paj, vi såg färgglada hus, 6tåade katter hos Hemingway och fotograferade oss vid betongklumpen som markerar att det är endast 90 miles till Cuba.

Vi bodde på key Largo. På Gilbert’s Resort. Vi anlände rätt sent på kvällen och satte i halsen när vi körde förbi en skylt….näää det kan det väl inte stått…. vi backade och läste på skylten…. OMG!!

Vi höll oss till de asfalterade vägarna när vi skulle gå ut bilen. Undvek buskarna 😀 För att komma till rummet fick man gå på en brygga längs med båtplatser. Fan om det hade plaskat till i vattnet då hade jag kissat ner mig.

När vi skulle till frukosten dagen efter tittade jag försiktigt ut…inga krokodiler….. gick snabbt

Vi stannade här 2 nätter. Ena natten sov jag knappt för ACn lät som ett kärnkraftverk. Vi fick byta rum och det blev lite tystare eller så var jag så trött så jag sov gott ändå.

Där finns ett bryggeri på Islamorada. Det besökte vi i brist på stränder. Det var svårt att komma ner till stränderna pga all förstörelse.

Här är vid Bahia Honda state park där vi kastade amerikansk fotboll tills solen gick ner och lampan släcktes.

Vid Islamorada såg vi ju även pelikaner och tittare på när de matade tarponer. Det bilderna finns här.

 

You Might Also Like

Back to top